Hudvårdsskolan del 9 - Solskyddskrämer

Del 9 av Kabukis hudvårdsskola handlar om solskyddskrämer. Läs gärna också del 8 här som handlar om hur solen påverkar huden. Resten av Hudvårdsskolan hittar du här.


I Sverige säljs det varje år solskyddskrämer för runt 400 miljoner kronor och utbudet är enormt, allt från cocos-doftande olja med faktor 2 till präktigt vittäckande kräm med faktor 30. Men vad är det egentligen vi smörjer in oss med och hur vet man att man får det skyddet man behöver?

Kemiska och fysikaliska filter
Den strålning från solen som når jorden delas upp i UVA och i UVB. Ett solskyddsmedel bör ha filter för både UVA och UVB för att verkligen skydda huden från de skadliga strålarna. Det finns två typer av solskyddsmedel – kemiska och fysikaliska. De kemiska innehåller kemikalier som omvandlar strålningen till värme som sedan leds bort från huden. De fysikaliska lägger sig utanpå huden och karaktäriseras av att de lämnar en vit hinna på huden.

De fysikaliska solskyddskrämerna innehåller ämnen, oftast titandioxid, som reflekterar bort strålningen. Tidigare var även zinkoxid tillåtet som reflekterande filter i solskydden och förbudet mot zinkoxid som kom förra året har upprört många hudläkare eftersom det är zinkoxiden som allra bäst skyddar både mot UVA och UVB. Läkemedelsverket är dock inte helt säkra på om mikroniserad zinkoxid kan ta sig igenom huden och klumpa ihop sig i blodkärlen och förbjöd därför all zinkoxid oavsett kornstorlek som solskyddsfilter. De flesta solskyddsmedel hade dock en större storlek på zinkoxidkornen som inte kunde tränga igenom huden men även dessa krämer fick plockas ned från butikernas hyllor. Om huden blir vit är det ett tecken på att zinken lagt sig utanpå huden och inte riskerar att tränga in i kroppen. Zinkoxid är dock fortsatt tillåtet i andra hudkrämer och kosmetika, men inte som just solskyddsfilter.

Naturskyddsföreningen ställer sig oerhört tveksamma till både kemiska och fysikaliska solskyddsmedel eftersom innehållet kan ge en negativ miljöpåverkan när vi duschar av oss krämerna och när vi badar i hav och sjöar efter att vi smort in oss.

Nu för tiden finns det även en del hudkrämer som har ett ”inbakat” solskyddsfilter. Dessa solskyddsfilter är dock inte lika stabila som de filter som en vanlig solskyddskräm har och bryts därför ner ganska fort. Därför bör du ändå komplettera med ett vanligt solskydd ovanpå för att vara skyddad från solens skadliga strålar. Även de kemiska filtren bryts ner fort så vill du ha ett långvarigt skydd bör du satsa på en solskyddskräm med fysikaliskt filter i.

Skydda barnen från solen
Barn har tunnare och känsligare hud än vuxna och ska inte vistas i solen över huvud taget, men hur lätt är det att hålla en livlig tvååring i skuggan? Barn skyddas bäst med kläder och hatt och med fysikaliskt solskydd på de delar av kroppen som inte täcks av kläder. Små barn under två år ska absolut inte använda de kemiska solskydden eftersom deras lever har svårt att bryta ner de kemikalier som tar sig igenom huden.

Solskyddsfaktor
Det tar 48 timmar för huden att bilda eget skyddande pigment efter att ha blivit exponerad av solen. Därför är det extra viktigt att inte utsätta blek vinterhud allt för länge för solljus. Faktortalet på solskyddet anger hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig jämfört med om du inte var insmord. Om du oinsmord blir röd efter 5 min i solen kan du insmord med faktor 10 (10x5=50) vara 50 minuter i solen utan att bränna dig.

För svenska förhållanden är faktor 15-30 rekommenderat. Hur tjockt du lägger på solskyddskrämen har också stor betydelse, en vuxen bör använda en handfull solskyddskräm till hela kroppen för att få ett ordentligt skydd. Solskyddets effekt minskar om du svettas, badar eller om du har kläder eller väskor på dig som skaver bort solskyddskrämen. Förvara aldrig solskyddskrämen varmt eftersom den förstörs av värme, ha den alltid i en kylväska om du är på stranden eller ute på havet.

Använd sunt förnuft
Dagens solskyddsmedel skyddar bra mot solens skadliga strålar, men forskning visar att risken för hudcancer faktiskt ökar om man använder solskyddsmedel. Anledningen är att solskyddet ger en falsk säkerhet och många missbedömer skyddet och utsätter sig för mer sol än de tål.

Flera kemiska solskydd innehåller också hudirriterande ämnen som eventuellt kan vara allergi- och cancerframkallande och är därför inte särskilt bra att smörja in sig med. Allra bäst skydd får du av kläder och skugga, men tänk på att solen även tar sig igenom ett tunt tyg. En tunn skjorta har bara faktor 7 medan ett par jeans ger totalt sunblock. Mellan klockan 11 och 15 står solen som högst på himlen och bränner också då som starkast. Använd sunt förnuft och var försiktig, hoppas att du får en underbar sommar!



Vanliga ingredienser i solskyddsmedel (INCI-namn):

Aqua – Vatten.

Ethylhexyl Stearate - Ett fettämne som mjukgör huden och hjälper till att hålla de solskyddande ämnena utspridda i krämen.

Titanium Dioxide - Ett naturligt fysikaliskt UV-filter som skyddar mot både UVA och UVB. Kan ge hudirritationer.

Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine - Ett kemiskt filter som skyddar mot både UVA och UVB.

C12-15 Alkyl Benzoate - Ett fettämne som mjukgör huden och hjälper till att hålla de solskyddande ämnena utspridda i produkten.

Polyglyceryl-4 Isostearate - Ett ämne som gör att man kan blanda vatten och olja.

Glycerin - Fuktbindare som gör att huden blir mindre torr.

Candelilla Cera - Vax som stabiliserar krämen och bidrar till dess konsistens.

Sodium Chloride - Vanligt koksalt som hjälper till att stabilisera krämen.

Alumina - En mineral som täcker ytan på ingående UV-skyddande ämnen och stabiliserar därigenom produkten. Svårt för kroppen att bryta ner, kan eventuellt vara cancerframkallande.

Polyhydroxystearic Acid - Ett ämne som hjälper till att hålla UV-filtren finfördelade i
krämen.

Methylparaben, Ethylparaben, Phenoxyethanol – Konserveringsmedel som kan vara hudirritrande och eventuellt allergi- och cancerframkallande.

Oxybenzone (Benzophenone 3) – Ett kemiskt UV-filter som eventuellt kan vara allergi- och cancerframkallande. Svårt för kroppen och naturen att bryta ner.

Källa ingredienser: Skin Deep - Cosmetic Safety Database


Nästa del av Hudvårdsskolan kommer att handla mer om solen, då med inriktning på olika solskador som solbränna, soleksem och så kallad Mallorca-acne så håll utkik!